Lyckades faktiskt sega mig upp ur sängen redan vid kl 06 i morse när Finaste gick upp och åt lite frukost. Fick för mig att jag skulle försöka boka mig en klipptid någon gång under dagen på vinst och förlust eftersom man brukar få vänta flera veckor på tider i vanliga fall. Jag har juh den stora lyxen att jag kan ta vilken tid på dagen som helst så det kunde gå ändå resonerade jag. Döm om min förvåning när jag lyckades få tid hos Hannah redan kl 09.30 på morgonen. Sagt och gjort. Jag sjönk ner i soffan och kikade på morgonnyheterna med ambitionen att hålla mig vaken för att inte riskera att missa tiden. Det gick så klart inte men jag vaknade vid 08.30 och hade tillräckligt med tid för att göra mig i ordning och äta lite mer innan jag började bege mig. När jag bara vara några minuter från frisören ringer de från salongen och talar om att Hannah är försenad i tunnelbanan och inte kommer hinna ta min tid, antingen fick jag klippa mig hos Pelle som jag gjorde sist, eller ta en tid senare på dagen. Pelle klippte jättebra men lite tråkigt så jag valde att vänta på Hannah och fick en tid 12.30 istället. Jag hade en hel del ärenden i affärer i närheten av där jag var men eftersom klockan inte ens var nio än var det inget som var öppet. Då återstod att gå till gymmet som jag hade planerat in efter att frisyren var klar. Promenerade hela vägen tillbaka längst Götgatan för att upptäcka att gymmet har stängt 19 juni till 29 juni. Meeeeeen! Vissa dagar önskar man verkligen att man aldrig hade gått ur sängen. Jag hade ingen större ork eller lust till att träna ändå, men tog mig ändå i kragen och promenerade samma j***a Götgata tillbaks till Skrapan för att träna där i stället. Nu är jag hemma och mellanlandar med ett av mina ärenden avklarade, lite mer mat i magen och på väg till frisören för andra gången den här dagen. Jag ska duscha lite snabbt innan jag går dit och jag ligger en smula efter i tidsschemat, men hon kan inte gärna klaga om jag kommer sent tycker jag.

I går trotsade jag vädrets makter och stannade hemma större delen av dagen och målade i köket fast solen gassade och värmde på riktigt bra utanför fönstret. Jag tog mig ner till Eriksdalsbadet och vilade upp mig ett par timmar medan färgen torkade innan jag gick hem och kladdade på ett lager till. Finaste och jag tog bort skyddspapper och tejp i går kväll och det ser helt okej ut. Vitt lixom. Nu ska jag bara bestämma mig för var jag ska beställa fototapeten samt köpa det där tyget på Indiska som jag sett så blir det riktigt fint sen. Jag hyser hemliga planer på att fortsätta med samma färg ut i hallen, men där är det obehaglig strukturtapet i fiskbensmönster i botten och den måste bort. Tid är det enda jag har, dessvärre är det inte lika bra med orken. I går får nog ses som något form av undantag för idag vaknade jag helt matt och trött i hela kroppen. Har ett rigoröst träningsschema för veckan men ingen motivation alls. Idag är det om möjligt ännu finare väder ute och jag känner pressen på att ta mig ut och göra något, men vad? Finaste förespråkade picknick i det gröna men det kan jag juh inte syssla med hela dagen om jag inte ska komma hem röd som en kokt kräfta. Jag har lite städning och fix kvar i köket att pyssla med men JAG ORKAR INTE! Jag är trött, trött, trött och vill helst bara gå och lägga mig igen. Bäst att försöka orka släpa mig ner till badet så jag åtminstone ligger utomhus och komar ett par timmar. Jag ska bara...

Jaha ja. Tillbaks till verkligheten. Det tog en stund men nu är jag mätt och belåten, nyduschad och fin i håret, sminkad och representativt klädd. Första arbetsintervjun är om en timme, sen har jag en stund på mig att äta lunch, läsa lite och ladda inför nästa som börjar 13.30.

Vädret är fint idag oxå och jag längtar redan ner till grässlänten nere på Eriksdalsbadet. Jag känner på mig att jag kommer tillbringa mycket tid där. Av någon anledning tycker jag inte att det känns helt ok att lägga sig i bikini i vilken park som helst mitt i stan. Jag vet att folk gör så, och det är fine by me, men det känns inte som något jag skulle vilja göra. Det känns... vulgärt? Jag vet inte men det känns inte bra helt enkelt. Men nere på badet där det finns uppenbara badmöjligheter är det fritt fram att halvnäcka. Toalett finns det oxå för oss som måste kissa stup i kvarten. Min kropp beter sig som bekant lite underligt nu för tiden och i går brände jag mig i ansiktet. Det har inte hänt att jag bränt mig i solen på säkert fem år. Det mesta har lagt sig tills idag dock så jag slipper se ut som en vidbränd tomat på mina intervjuer. Om det fina vädret håller i sig så tänkte jag möta upp Finaste I Hellasgården för lite utemys. Han satsar antagligen på att springa men själv nöjer jag mig med att promenera i sakta mak. Nu ska jag hoppa i vuxenskorna och ge mig ut på äventyr. Håll tummarna!

Jag har besökt tv4:s vädersida flera gånger om dagen de senaste dagarna för att försöka komma fram till om jag ska åka ut till landet med katterna innan Finaste kommer ut för midsommar, eller om vi ska åka dit över huvud taget. Den senaste veckan känns det som att det har regnat non-stop hela tiden så döm om min förvåning när jag vaknade i morse och solen sken utanför fönstret. Vid mitt senaste besök på siten visar det sig att de tidigare så mörka prognoserna med regn och rusk nu istället ersatts med växlande molnighet och uppehåll. Precis när jag bestämt mig för att låta katterna stanna hemma och bara åka ut till Ljusterö en snabbis över midsommar. Kan man frysa vädret nu eller kommer det hinna ändra sig fler gånger tror ni? Nu uppstår istället dilemmat om jag måste kasta mig ut och ta till vara på detta unika väderfenomen eller om det är helt okej att krypa ner under täcket och mysgosa lite med katterna en stund till. Även om solen skiner så är det inte jättevarmt ute än så jag stannar nog där jag är och väntar med att ta mig till Eriksdalsbadet efter att jag och Kim har ätit lunch. Då borde det vara lagom varmt och skönt för att lägga sig i solen och steka sig en stund efter simturen. Kanske jag ska ringa Sanna och Klara och höra om de vill göra mig sällskap oxå.

I går skötte jag mig otroligt bra på matfronten och jag hade tänkt fortsätta på samma bana idag oxå. Det blir alltid lite svårare när man inte äter hemma och måste förlita sig på utemat som ofta är väldigt god men inte särskilt hälsosam. Jag får försöka komma ihåg att hålla huvudet kallt och välja smart och kanske inte nödvändigtvis det som jag är sugen på just för stunden eftersom det alltid verkar vara flott och salt. En liten simtur på det sen blir perfekt avkoppling efter gårdagens relativt hårda gympass. Hinner jag ska jag fortsätta förbereda renoveringen av köket. Vi har så jäkla högt i tak här hemma och jag når inte upp att slipa och spackla i taket hur jag än sträcker mig på stegen. Finaste hatar att hålla på och fixa hemma så det bästa vore om jag kunde klara mig själv men jag är rädd för att jag måste ha liiiite hjälp av honom trots allt. Annars skiter jag i taket, fokuserar på väggarna som jag når så får han ta itu med taket när han känner för det. Det finns en överhängande risk för att det aldrig kommer hända dock. Styltor anyone?

I morgon har jag inte en, utan två anställningsintervjuer inbokade och borde antagligen förbereda mig lite inför det. Läsa på om företagen, ta bort det gamla flagade nagellacket och ersätta med nytt, fundera på något representativt att ha på sig. Finaste frågade mig i går kväll om jag var nervös, men det är jag inte. Intervjuer är min grej. Jag kan inte göra mer än vara mig själv, antingen så gillar de det eller så gör de det inte.

Jaha. Det är nu det gäller antar jag. Relativt nyvaken med frukost i magen och hela dagen framför mig. Gick upp för en timme sen för att flytta på bilen, rev åt mig de varmaste, mjukaste, skönaste kläderna jag hittade i högen, drog på mig en stor vattentät jacka, gummistövlar, drog upp luvan och gav mig ut. Det var faktiskt ganska så skönt ute. Friskt i luften och lätt att andas. Jag kände mig ändå som att jag gick runt och halvsov i min egen lilla värld och häpnade när jag möttes av en ansenlig mängd tidiga morgonmotionärer på väg ner till Årstaviken. Jag brukade vara en av de där tidiga och det känns mig så otroligt främmande. Hur orkade jag? Jobb nio timmar om dagen, träning nästan varje morgon och resten av livet ovanpå det. Orkar jag med en träningsinsatts om dagen nu för tiden ser jag det som en framgång. Frustrerande. Det har blivit lite si och så med matvanorna på sista tiden. Det är som att jag har kastat allt jag vet om tror om mat och hälsa över bord och bara går på vad jag är sugen på för stunden. Mackor, chips, kanelbullar, pannkakor... Ni fattar. Det i kombination med förändrade livs- och träningsvanor kan få förödande konsekvenser och det är dags att skärpa sig nu. Det var nästan lättare att hålla sig på banan när man jobbade och hade med sig matlåda. Då åt man det som låg i bruken oavsett vad man var sugen på. Nu går jag här hemma med allt vad köket har att erbjuda till mitt förfogande. Aftonbladet hade en bra artikel om lunchmat idag. Precis vad jag behövde. Tack för det!

Jag tänkte unna mig en lugn stund i soffan med datorn alternativt katt i knät. Kanske sova en liten stund till om jag fortfarande känner mig trött. Sen är det gymmet som gäller ett tag framöver. Finaste och jag hjälptes åt att ta fram ett nytt program åt mig i går med fokus på ben, rygg och mage. Känns som att det är det som behövs just nu. Sen ska jag plocka undan resten i köket, skura ovanpå skåpen, slipa spacklet som jag kletade med i helgen och täcka in det som inte ska målas så kanske vi kan börja med det roliga sen. Det viktigaste av allt är att jag inte går ner mig i stackars mig-träsket och sitter och tråkar hemma fast jag egentligen inte mår särskilt bra av det. Det ska nog gå bra.

Gårdagen blev inte så tokig trots allt. Jag började demolera köket så småningom, tog en promenad bort till Valhallavägen för att kika på fototapet och köpa lite väggfärg och tog mig hemåt igen lagom tills det var dags att tvätta. Som tur var så hade Finaste erbjudit sig att ta hand om tvätten den här gången så jag la mig med katterna i sängen under en filt och började läsa en bok i stället. Det höll i ungefär fem minuter, sen sov vi sött och snarkade i kör alla tre. Kvällen bjöd på umgänge och god mat med italienskt tema hemma hos Sanna och Rickard, och lilla klara som precis lärt sig sitta upp OCH att pussas även om hon har svårt att få till den där putningen med läpparna och mest kletar du dräggel med öppen mun över hela kinden på den lyckliga mottagaren. Underbart!

I morse vaknade jag i ett svalt sovrum fullt av frisk och syremättad luft under ett varmt täcke och regnet smattrande mot fönstret. Det var länge sen jag vaknade så skönt. Det gav mig till och med energi till att gå upp och baka scones, en gammal söndagstradition som legat latent en stund men som är så pass trevlig att jag nog borde väcka liv i den igen. Kände mig lite wild and crazy så jag slog till med att koka grahamsgröt till frukosten, som Finaste totaldissade och jag inte heller lyckades få i mig riktigt. Men sconesen var goda! Nu kikar vi klätterfilm och laddar batterierna innan vi ska åka till Karbin och bouldra lite. Jag tar det lugnt och försiktigt så får vi se hur länge jag orkar. Tänkte ta med mig min bok annars och lägga mig i deras sköna soffor och vila lite om jag blir trött. Sen tror jag att vi ska ta en tur ut till verkstaden och låna lite saker till köket så vi kan börja måla tak och väggar i eftermiddag. Jag borde antagligen dammsuga lite oxå, men vi får se hur det blir. Det känns helt okej med mulet väder.

Jag skriver mest för skrivandets skull. Vet inte vad jag vill ha sagt, eller varför jag ens försöker. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Mina dagar ser väldigt likadana ut, likadana, tråkiga, meningslösa och tomma. Jag brukar vara ganska så bra på att sysselsätta mig själv men även jag har gränser. Jag brukar i perioder även vara bra på att fokusera på det positiva, se ljust på framtiden, inte gräva ner mig. Även där har jag brister har det visat sig. Det är svårt! Dagarna är långa och den fåfänga jakten på förströelse har tagit ut sin rätt. Klart jag kan hitta på saker att göra. Städa, tvätta, läsa, titta på film, måla om i köket, men vad är det för mening? Vad spelar det egentligen för roll? Ni ser juh själva. Fullkomligt hopplös är vad jag är.

Jaha ja. Jag är som bekant en periodare när det gäller det mesta, och hur mycket jag än hatar det så verkar det inte vara så mycket jag kan göra åt saken. Mer än att försöka hålla ut då kanske. Skrivandet brukar alltid vara konstant i någon form men just nu är det lite för mycket, eller för lite. Det händer inte så mycket i vardagen att berätta om. Jag kämpar på för att skaffa mig nya meningsfulla rutiner vad gäller mat, träning och annat att pyssla med. Jag är trött och svettig och träningen känns inte som den brukar, ändå vill jag inte släppa taget om den helt. I går var jag nere på Friskis och styrketränade för första gången på evigheter och idag har jag träningsvärk i stort sett hela kroppen. Utöver det känner jag en trötthet som säger mig att det nog vore en bra ide att ta det lite lugnare idag. Jag har massor av saker att göra, men känner en total brist på motivation och oförmåga att komma igång. Var hos doktorn i veckan och tog cellprover och passade samtidigt på att skaffa mig lite nya mediciner som än så länge verkar funka ganska så bra. De sista tre dagarna har jag varit lite piggare än vanligt och lyckats hålla mig sysselsatt utanför lägenheten ganska många timmar åt gången för att slippa tristessen i soffhörnet. Finaste säger att det handlar om rätt inställning och jag vet att det stämmer, men det är svårt att komma loss när man glidit tillräckligt långt ner gyttjan. Som hjälp på vägen har jag fått i uppgift att måla om och fixa i köket och det har funkat över förväntan. I mitt huvud är det redan klart så nu återstår bara det tråkiga arbetet med spackel, slipning, målning och annat lull-lull. Tur att jag bor med en hantverkare.

På agendan idag står lite mer skrivande om jag orkar, sen en runda på stan för att panta burkar, handla mat, en vända på bolaget samt ett besök på Järnia för att se om de har något slags kitt till att göra sin egen hissgardin. Jag hittade ett superfint tyg på Indiska igår som skulle passa perfekt som gardin till köket i mitt huvud och jag har för mig att jag såg i Bygglov på TV om att det inte skulle vara allt för svårt. Sökningar på nätet visar dock på motsatsen men skam den som ger sig. jag har juh ett helt Kapellmakeri till mitt förfogande så det vore väl pinsamt om jag inte skulle få ihop det. Finns det energi kvar ska jag faktiskt ta och dammsuga lite snabbt här hemma igen trots att det inte var så länge sen sist. Jag mår alltid mycket bättre när jag slipper vada mellan katthårshögarna och Finaste har lovat att tvätta så då är vi kittade för resten av helgen. I kväll har jag blivit lovad risotto som jag trånat efter i flera veckor och sen bara mysgos och trevligheter. Fredagar brukar vara bra dagar och det här har synnerligen börjat bra än så länge. Fingers crossed.

Jag är trött, seg och uttråkad. Dagarna går och ser likadana ut. Jag brukar vara ganska så bra på att sysselsätta mig själv i vanliga fall men just nu orkar jag inte och jag har svårt att sätta fingret på vad som är vad. Idag är vädret helt underbart men jag har inte kommit längre än till soffan än. Har en tid på AF om en stund och efter den kanske jag kan sätta mig på ett café någonstans eller hitta på något annat en stund. Men vad? Dagens höjdpunkt är när Finaste kommer hem och jag har maten på bordet, men inte ens det känns särskilt roligt längre. Motivationen är lika med noll. Funderar på att åka ut till landet ett par dagar för miljöombytet så mår i alla fall katterna lite bättre men Mamma verkar måttligt road så vi får se hur det blir. Uäck!