Pan Narrans

Come sister, my brother
Shake up your bones, shake up your feet
I'm saying open up
And let the rain come pouring in
Wash out this tired notion
That the best is yet to come
But while you're dancing on the ground
Don't think of when you're gone

Den där festen, som inte finns, som utspelar sig en gång per år i en skog den sista helgen i augusti, hände igår. Det trevliga med festen är inte festen i sig, utan att det är en lysande alumniverksamhet. Man får träffa alla trevliga människor som man en gång har studerat med. Så nu tänker jag kort berätta om denna dag, detta år; Det var så här bra väder:

Det var inte så många människor som det brukar vara, dock 970 anmälda (och kanske 3-400 oanmälda):

Rickard och Nanna var där och kalasade på en god frukostbuffé, den bästa under mina 8 deltagandeår:

Där var också Gustav:

Och Dickens:

Och Frida:

Men se, en lite bättre bild på Nanna... okej, favorit i repris, Nanna var där också:

Här har folk roligt, med Peter i mitten:

Linus och jag gosade en stund:

Niklas väntade på att få gå och dansa ... fast han hade säkert roligt under tiden:

Benno hade med sig kungen och lite champagne:

Linus och Andreas var där:

Anna och Karin var helt klart där också:

Magnus kunde man givetvis inte missa:

Nanna och Sven tar en välförtjänt matpaus:

Sedan ville ingen mer vara med på bild, så jag gick hem.

Självklart längtar jag redan till nästa år. :)

För över ett halvår sedan slängde jag ut mina föräldrars gamla IKEA Adam-säng från i början på 70-talet som jag har sovit i sen i början av 80-talet. Spjälorna var minst sagt döda, sängen var omålad i otäcka färger några gånger, min ex-kombo jublade inombords när hon fick höra att jag hade slängt sängen. Sen dess har jag sovit på golvet, eftersom jag bara inte orkat skaffa mig en säng, till flickvännens stora förtret :) Mina föräldrar sponsrade mig med lite pengar för en påtänkt säng för snart en månad sedan, jag kikade ut en på IKEA, men sen har jag inte haft tid eller ork att fixa hem den på något smidigt sätt. Så, nu till poängen med historien, döm om min förvåning när jag var hemma lite kvickt igår före dansträningen och insåg att någon hade varit i lägenheten. I sovrummet står en alldeles splitterny, vacker, så-gott-som-färdigmonterad IKEA-säng i lagom storlek. Tösen med bästa kompis hade varit där under dagen och fixat å donat. Jag är imponerad, jätteglad och ... ja ... den var grymt skön att sova i. :)

In other news today så har styrelsen på jobbet haft möte om min anställning. Jag känner inte till några detaljer vid det här tillfället, men man har bestämt sig för att utlysa en tjänst (som jag sen får söka) som matchar allt det jag gör idag och har gjort sen 3½ år tillbaka. You gotta love högskoleförordningen :( Nåja, jag är glad att något händer, och jag har lovat mig själv att aldrig i mitt liv rösta på det parti som bestämde dessa arbetslagar. Någon gång inom en snar framtid kanske jag har en tillsvidare-anställning. Det skulle inte vara fel alls, då kan jag äntligen få min ergonomiska stol som jag behövt i 3½ år.

Det är mycket nu. Det är mycket mycket mycket på jobbet. Inget som är speciellt jobbigt, det är bara många saker att hålla reda på. Många kurser att ha hand om, många saker att vara inblandad i, många åtaganden. Fast det är kreativt, och det är ju bra. Jag avundas inte folk som går 9-17 och slipper tänka på jobbet när de kommit hem ;-) Fast imorgon kommer jag kanske att fastna lite hårdare, för då beslutas det eventuellt om en utlysning av en tjänst som är lite sådär halvt vigd åt mig. Vi får se vad som händer ...

För övrigt börjar det bli en grupp länkade bloggare en liten bit ner till vänster. Besök dem också!

Om vi säger så här ... Jag blev inte ledsen när min squashkompis Dickens hörde av sig och sa att han inte hann spela squash ikväll.

Jag var på ett Friskis o Svettis-pass nyss, där instruktören gjorde övningar i otakt med musiken. Jag studsade runt och irriterade mig en stund, och helt plötsligt spelas Atomic Fireballs' Man with the Hex, som vi har dansat till hela veckan lång. Det slår givetvis slint i huvudet när jag försöker hänga med i otaktövningarna samtidigt som min kropp säger CHARLESTON FÖR BÖFVELEN ... det hela resulterade i en stukad fot ;-)

Har jag förresten fel i att McDonald's Sverige har bytt potatissort till sina Pommes frites?

Jag vet inte riktigt var veckan tog vägen. Den fylldes med jobb och dans, känns det som. Sena kvällar på mögliga Landerydsgården har det blivit tränandes ett nytt litet program, med huvudskälet att kunna gyckla på studentsittningar eller liknande tillställningar on short notice. Det är ett väldigt roligt gäng att dansa och prata skit med iallafall, det är ju huvudsaken. Vi hade en uppvisning i lördags på stora torget i Linköping, fast själva uppvisningen gick inte så bra för mig. Jag var nog nervös eller något. Klantade mig big time ett par gånger iallafall. Vi hade en liten prova-på-stund mellan uppvisningstillfällena, mitt på scen på torget, och de få som vågade sig upp hade nog roligt. Det hade jag.

I veckan har jag även spelat en runda frisbeegolf för första gången i mitt liv med vettiga frisbees och trevliga kollegor. Jag tror det blir returmatch idag. I fredags spelades det även vanlig golf, även det för första gången i mitt liv. Tack till en väldigt tålmodig Kent för en bra lektion. Vi gick ut på banan efter blott 45 minuters tränande på rangen, och sen kom både mygg och skymning, så det blev en väldans kort runda. Men det var roligt, dock inget jag kommer ägna mitt liv åt förrän jag blir pensionär ;-)

På jobbet har det varit möten och tenta. Kortfattat, det är roligt och det har gått bra. I övriga livet har jag klurat några dagar på en lägenhet i Linköping. Jag vill verkligen flytta tillbaka till den staden, men jag tror att just nu, med stundande tokstressande jobbperiod och annat, är det inte rätt tillfälle. Lägenheten var tämligen mysig och hade relativt bra standard. Men, som sagt, sådant får bli ett senare problem. Jag ska börja med att verkligen köpa den där sängen på IKEA snart, även om jag spenderade blott två nätter av sju hemma förra veckan.

I slutet av helgen blev det en vända ut till Pumans föräldrars stuga på en ö i S:t Anna skärgård. Soligt och trevligt sällskap. Pumans favoritsport, wakeboarding, fick jag också prova på (detta är sannerligen en vecka med nya saker i livet). Det var tokroligt och det gick faktiskt ganska bra. Ingen träningsvärk än, dessutom.

Nåja, nu är det dags att få tummen ur för ännu en sån här vecka. ;-)

IDAG: har jag vaknat tidigt eftersom flickvännen skulle upp för att jobba, frukost har intagits och sen har jag hamnat i någon typ av apati.
IGÅR: var jag duktig; tvättade, städade, diskade (det senare är inte så klurigt med diskmaskin).
IMORGON: jobba (damage control, eftersom vårt datorsystem blivit hackat , samt träna och klura på en dansuppvisning.
I ÖVERMORGON: jobba, ta emot de nya studenterna (på två sätt), spela squash.
DAGENS MUSIK: Det enda som hunnit fara förbi öronen är flickvännens Mission Impossible på mobilen samt Bonka Bonka med Electric Banana Band. Inte direkt representativt för vad det brukar lyssnas på.
REKOMMENDERA EN LÅT: Respire med Mickey 3D.
VAD VILL DU GÖRA JUST NU: Sova en stund till. Få en säng hemskickad av IKEA sådär magiskt bara.
VAD HAR DU ÄTIT IDAG: För lite. En skål Kellogs Special K Red Berries med lättmjölk.
SENASTE LÅT DU HÖRDE: Nu har jag hunnit börja lyssna på plattan Dangermen Sessions med Madness, så just nu rullar Shame and Scandal. Mys.
SENASTE INKÖP: Vardagsmat ;-)
VAD GÖR DU OM HELGERNA: Umgås med tösen och vänner, tittar på film, är på bröllop, dansar.
BRUKAR DU BÄDDA SÄNGEN: När jag hade säng, ja :) Jodå, oftast, men det har blivit lite mer sällan nu.
HAR DU MEST SKIVOR ELLER FILMER: Definitivt skivor.
FAVORITAFFÄR: Klockmaster
FAVORITSITE: Questionable Content
FÖREDRAR DU ATT VARA SINGEL: Nope, jag är ett flockdjur på den punkten.
HUR MÅR DU JUST NU: Lite trött, lätt huvudvärk, lite förvirrad och halvt uttråkad, annars fint.
SENASTE PROGRAM DU SÅG PÅ: Oj, inte en aning. För längesen för att komma ihåg.
SENASTE FILM: Banlieu 13, en fransk action med inslag av parkour. Klart underskattad.
VAD VAR DET SENASTE DU SA: Ses ikväll.
VEM VET MEST OM DIG: Puman.
VAD HAR DU I DITT FÖNSTER: Döende växter.
VAD BEHÖVER DU MEST JUST NU: En ny säng.
VAD SPANAR DU FÖRST IN PÅ EN TJEJ: Håret, ögonen, ögonbrynen, munnen.
SKA DU GIFTA DIG: Inte än, men jajjemen!
SMS ELLER MSN-MESS: Jag är nybliven MSN-användare, men SMS tack.
VAD TYCKER DU OM SVENSK HIPHOP IDAG: I don't, i stort.
HUR MÅNGA HAR DU VARIT OLYCKLIGT KÄR I: Det blir några stycken.
HUR MÅNGA HAR VARIT OLYCKLIGT KÄR I DIG: Ett par, vad jag vet.
VILKET ÅR I DITT LIV HAR VARIT BÄST: Hmm, det här tror jag. Inga större bekymmer. Hade ett bra år för några år sen också, 2001 tror jag det var. Det var också najs.
VAR VILL DU VARA NU: Hemma, så det känns fint.
TYCKER DU OM ÖVERRASKNINGAR: Så länge de är positiva, ja ;-)
VILKET ÄR DITT FAVORITSTÄLLE: England, tror jag. Fast jag skulle vilja ta med diverse saker härifrån dit, för att verkligen göra det till det bästa
RÖJARKVÄLL MED POLARNA ELLER MYSKVÄLL MED ÄLSKLINGEN: Röjarkväll med älsklingen? Varför inte alla fyra permutationer på en och samma gång. Förfester är iallafall de bästa festerna.
VAD STOD DET I DET SENASTE SMS DU FICK: "SJ och X2000 ... :("

Jag fick just ett bra skäl att raka mig och ta en dusch omgående. Snabb röjning av vardagsrum ingår.

Lagom stressig vecka, dock klart trevlig. Tiden gick ur led efter bröllopet, helt klart, men bilen går bra. Den fick visa upp sig både i Stockholm på Winnerbäck i onsdags och runt om i det lagom leriga östgötska landskapet i torsdags. Luften gick därmed helt ur när den skulle ta en tur till Göteborg idag. Nåja, göteborgarna bor kvar och det kommer fler helger.

Det så kallade förbandet till Winnerbäck och det röjiga Hovet, Mikael Wiehe, deklamerade att där han spelar delar sig molnen och den blåa himmelen visar sig. Min rumpa, sa vi, och tittade på djuren på skansen (därav de lite mer natur-iga bilderna i galleriet ovan). Winnerbäck var helt klart lite småseg också, men det artade sig. Hade han inte haft det underbara, vackra, musikaliska Hovet med sig så tror jag inte att jag hade uppskattat det dock. Men men, molnigt var det, och regnade gjorde det hela tiden, även när Wiehe orerade.

GPS är en rolig uppfinning och de tingestar man kommunicerar med satelliterna med börjar bli riktigt välfungerande. Efter en kort omgång geocaching i ett regnigt tidsskede kallat torsdag var en Hajom och en Mort sådär lagom blöta, men tre av fem cachar fann i, och det får anses okej då det var en riktig Purjo som placerat ut dem.

And always remember rule one.

"Do not act incautiously when confronting little bald wrinkly smiling men!"

-- Rule One (Terry Pratchett, Thief of Time)

I helgen stundade vigsel med efterföljande bröllopsmiddag för en av Fias bästa vänner och hennes tilltänkte. Vigseln hölls på Utö i Stockholms södra skärgård och middagen i Nynäshamn.
 
Detta innebar att man fick transportera sig medelst båt i en och en halv timme på en inte helt lugn sjö  (en hel del gröna ansikten kunde beskådas), traska hundra meter från båten till den vackra kyrkan,  beskåda den vackra ceremonin, kasta ris på samt fotografera brudparet, hoppa i båten igen och ytterligare en och halvtimme tillbaka. Det var dock ett väldigt vackert brudpar,  en schysst bukett bunden av en bästis och en trevlig middag.

Senare på natten (snarare morgonen), när det verkligen var dags att åka hem (dvs. efter att brudparet lämnat festen och alla var lagomt överförfriskade och vi var dödströtta) så ringde vi efter en taxi. Det var en hel timmes väntetid på sådana, men det var ju bara att bita i det sura äpplet. När den väl kom var den dock för liten, då vi hade beställt en taxi för 5. Taxichauffören var lagom otrevlig och inte direkt hjälpsam i vår quest efter en större taxi. Taxicentralen sa att de skickar en stortaxi när den blir ledig, vilket taxichauffören tolkade som "en halvtimme". Nåja, det var bara att bita i det andra sura äpplet. Dock dök det upp en större taxi efter ungefär en kvart. Den var inte vår utan beställd till någon annan tjomme. När han dök upp visade det sig att det då bara var han som skulle med i den stora taxin (det handlar visst om att man ska ha rätt kontakter), men han bjöd in oss och några till. Det var trevligt att nå en säng innan klockan blev frukostdags. \o/

Nedan berättade jag om Batman Begins, men en film till har setts på bio den gångna helgen: War of the worlds.

Som Grynet skulle ha sagt: Sjukt bra!

När jag var liten spelade pappa musikalversionen av WotW av Jeff Wayne från 1978 för mig. Jag var mäkta imponerad av historien som berättades och lagom rädd för de Tripods som figurerade på stora bilder i uppslaget av dubbel-LP:n.


När jag blev lite äldre såg jag en brittisk tv-serie med samma namn (inspelad 1989), en ganska skrämmande version av ett England övertaget av en utomjordisk civilisation. Motståndsrörelsen spelade en stor roll här och om jag inte minns fel så gick den ungefär samtidigt som V (om ni minns?). Uppenbarligen var motståndsrörelser grejen i slutet av 80-talet. Nåväl, nämnda mediala konstverk fick mig att lära H.G. Wells bok från sekelskiftet (det förrförra, numera) och lyssna på radiodramatiseringen från 30-talet (vilket orsakade masspanik (eller panikchock, som Aftonbladet skulle skrivit det) när folk trodde att det var en autentisk sändning). Det gjordes även en antologi med noveller av ett antal mer elller mindre kända författare om hur andra platser på jorden upplevde invasionen (inte bara England alltså). Nu hade jag fått upp intresset rejält och hittade en filmatisering från 50-talet. Den är dock ruskigt kass så intresset svalnade.

Det blev en aning hetare nu, när en "seriös" film har släppts, en fan-film och en CG-version av musikalen är på G. Så jag gick givetvis och såg filmen med Tom Cruise. Den utspelar sig hundra år senare, men följer bokens struktur och åskådningar på ett väldigt bra sätt. Det enda man kan klaga på är att Tompa blir lite för hjälteaktig vid ett tillfälle, men det ligger väl i vårt årtiondes natur att det ska vara så på bio. Anyhow, se filmen!

Nämnda film sågs förra veckan och om vi bortser från att en maskin som förångar vatten borde även förånga människor, så var det helt klart den bästa Marvel eller DC Film som gjorts någonsin. Jag har numera sett allihop (mig veterligen) och känner att jag kan stå för den åsikten. En bra uppbyggd saga med tydliga kopplingar till "framtiden" (a.k.a. de gamla batmanfilmerna). Se den!