Idag inföll tentan med över 130 studenter (jag har inte riktigt räknat antalet inlämnade tentor än, men de var 144 anmälda). Även puckot var faktiskt där, vilket förvånade mig något. Jag sprang runt som en iller i 10 salar fördelat på två hus och sammanlagt 4 våningar. Detta innebar att jag inte orkade ta mig till dansträningen idag, alldeles för gelé-iga ben (jag hittar på mina egna ord!), för utöver allt horisontellt spring så var en av hissarna trasig. Men, åter till puckot. Första gången jag kom förbi salen som han satt i så frågade han mig en fråga som jag absolut inte får svara på, det var mer eller mindre svaret på uppgiften han (naturligtvis) ville ha reda på. När han inte fick svaret så blev han lite putt, och när jag försökte gå iväg efter att han ställt ännu en fråga som skulle leda fram till ett uppgiftssvar om jag svarat, så slet han tag i armen på mig så att jag inte kunde gå. Då blängde jag lite på honom så att han släppte. Någon timme senare när jag kom förbi nästa gång så satt han mest och stirrade ner i sina papper, jag hoppas att han skämdes. Sista gången jag passerade förbi så ställde han någon mer fråga, dock på ett normalt sätt.
Alltså, man börjar ju undra ...
Tentan fungerar så att studenterna lämnar in uppgifter genom att lägga dem i en specifik katalog på hårddisken, varifrån filerna sedan sugs till servern via nätverket. Thobbe satt och gjorde lite slumpvisa kollar att vi fått ner filerna. Vi brukar inte behöva påpeka att studenterna ska lägga filerna rätt, för om de inte gör det är det ju som att elda upp tentan på väg ut ur tentasalen. Jag fick en läskig känsla i magen och bad Thobbe kolla puckots inlämning, och ja ... den var tom. Efter lite kreativt detektivarbete så fann vi hans uppgifter på ett grymt udda ställe på den lokala datorn. Nu i efterhand känner jag mig lite kluven. Egentligen borde vi låtit bli att hämta hem hans prylar, och låtit han stå sitt kast själv.
Jag har bråkat runt med min xbox (hej nördvänner!) i några dagar. Uppgraderat den lite och kikat runt på nätet för att se vad som har hänt sen förra gången jag bråkade med den (snart ett år sedan). Och vad har dykt upp? Jo, ScummVM! Det är ju så att man nästan börjar gråta av lycka. Jag tror det blir Monkey Island 2: LeChuck's Revenge ikväll.
Förresten, läs vad Jakob har att säga om webbloggar :)
Det hände en ytterst skum pryl i veckan som jag måste dela med mig av. Jag och min kollega Stefan hade lektion/coaching i hur man tentar programmering i datorsal i onsdags, vi turades om att förklara för studenterna att man faktiskt har olika hjärnor och att det faktiskt inte finns endast en korrekt lösning på ett programmeringsproblem. Förhoppningsvis gick det mesta in i huvudet på dem, och de kommer att klara tentan som går på torsdag, men ...
När vi står där och mässar knackar det försynt på dörren. Jag kikar däråt och ser en student genom glaset i dörren som jag vet att jag har haft för några år sedan. Han viftar på mig och fortsätter att knacka. Han stör helt klart lektionen så jag går och öppnar dörren. När han försöker gå in så knuffar jag ut honom utanför och stänger dörren bakom mig (för jag tänker att Stefan är vuxen (han fyllde 40 i våras) och borde klara sig själv ett tag ;-). Killen utanför säger iallafall följande: "Hej Martin, jag ska tenta din datortenta igen, det är 4:e gången nu, jag hoppas att du inte är arg på mig". Uppenbarligen har han klara problem med att inse hur vårt tentamenssystem fungerar (man får tenta så många gånger man vill, typ) och jag svarar: "Nej, det är jag inte arg på dig för, men du stör lektionen". "Oj, förlåt", svarar han, "jag ville bara fråga om förändringarna ni gjort i kursen sen förr. Jag har hört att det är ny bok, ny kurs och ny tenta. Då borde jag få de poängen om ni har ändrat så mycket". Här har vi då nästa missuppfattning av vårt system. Självklart får man inte poängen då, och om det verkligen hade varit så att vi ändrat allt så har man runt tre tentatillfällen på sig att tenta ikapp, misslyckas man då så får man tenta en likvärdig kurs. Ändringen är i att vi har bytt kursbok och det berättade jag för honom. Hans motfråga löd då: "Kan man byta in sin gamla bok mot en ny?" Vid det här laget så tröttnade jag på honom och sa "Självklart inte, har du anmält dig till tentan?" Han svarade positivt och jag anmodade honom att gå och tenta som om allt var som vanligt (vilket det är).
Det finns en sån människa bland kanske 500. Jag insåg dock att jag får träffa honom igen, på tentan, och då kanske han har fler dumma frågor (för det här är banne mig dumma frågor om man har pluggat i runt 3 års tid på universitet).
Jippi™
Några timmar senare kör jag hem från jobbet och helt plötsligt tvärbromsar bilen framför, för att någon har hoppat ut på övergångsstället (när det var grönt för bilar, och rött för fotgängare) och hindrat trafiken. Killen i bilen framför tutar givetvis, och snubben på övergångsstället skriker tillbaka att "... det här är faktiskt ett övergångsställe!". Gissa vem snubben på övergångsstället var. :(
En viss stagnation har påträffats i min blog. Det beror inte på att jag har haft slut på tankar den senaste tiden, utan snarare att tankeglaset har runnit över lite. Sånt brukar resultera i näsblod hos vissa, men hos mig skapar det mest bara förvirring. Kort sagt, jag har haft apmycket för mig, både på jobbet och på fritiden, att denna sida har hamnat i skymundan och så kan vi ju inte ha det!
Det som hände efter nedanstående inlägg är följande: Först kom en vecka med väldigt mycket jobb. De sista laborationerna i min programmeringskurs bland annat. Det är ett bra gäng jag har har undervisat de senaste månaderna och jag kommer att sakna att ha den täta kontakten med dem. Separationsångest indeed. Efter det inträffade en skön helg i Göteborg med nice shopping, en mycket trevlig 30-årsfest med gamla IRC-kompisar (vi borde ses oftare!), och en heldag på blandade IKEA-varuhus runt om i Sverige (pust å stön ;-). Veckan som varit har i stort inneburit att sätta ihop en tenta till mina studenter samt dansat, dansat och dansat. Igårkväll hade vi dans till liveband och ja, det var skitroligt. Idag består mina ben av gelé.
Nu ska jag röja undan lite färdigtvättat tvätt (finns det något ord för sådant?) innan pojkarna kommer för att spela xbox ;-)
I watch the birds fly south across the autumn sky
And one by one they disappear,
I wish that I was flying with them
Now that the sun's not here
Through autumn's golden gown I used to kick our way,
I always loved this time of year
Those fallen leaves lie undisturbed now
Since I'm in here...
