Inte så mycket att säga egentligen. Är fortfarande sjuk, lätt feber, massa snor och lätt hosta. Jag är så mycket på jobbet som jag orkar, för jag har inte tid att komma efter. Mina studenter behöver den information jag ger dem på föreläsningar nu, för de är mitt inne i ett projekt. Så det har blivit några timmar på jobbet varje dag, och resten i soffan, kollandes på Sharpe eller på snookern.
Imorgon är det bröllop, det blir mitt andra bröllop av tre möjliga med sjukdom i kroppen. Yay! :(
Man kanske inte ska klaga direkt jättemycket, även om jag har varit sjuk i nästan en månad, då det finns väldigt många som har det mycket mycket mycket värre.
Igårkväll kom Harlem Hotshots till Linköping. Vi arrangerade en tillställning för dem, och de bjöd på en makalös show. Vi hoppades på kanske 70 besökare till showen, och det kom över 130 sådana, helt lysande. Efteråt höll Mattias från Hotshots en crash course i Lindy Hop, och vi hade kanske hoppats på att 10-15 personer skulle stanna kvar, och inte de runt 60 som gjorde det. En klar succé, verkligen. De som jobbade tillsammans med mig för att få det här fungerande gjorde ett strålande jobb och jag var tämligen nöjd med min insats också.
Idag håller Hotshots kurser för alla nivåer av dansare i Linköping, och dagen ska avrundas med socialdans till storband framåt kvällen. Så kan någon berätta varför jag vaknar med ordentligt halsont och ont i huvudet? Var det inte min tur att få vara icke-sjuk ett tag? Anti-klimax :(
Två trevliga comeback:er inom någon månad: Först USCB Allstars, med en helt klart godkänd platta om än lite slö för min smak. Och nu Liberator, med en icke-släppt EP med 6 låtar, men med löfte om konserter i sommar. Det känns som om vi återvänder till Sverige 2002.
Den enda haken är att Mighty Mighty Bosstones, Ska-P och Chickenpox inte finns längre. Jag får trösta mig med glass och Snooker-VM. :)
Update:
Kvällens Snookerfavvo, Higgins, fick pisk. Nåja. Jag fick tid över att slösurfa lite till och upptäcka att man gjort en nyversion av ännu ett gammalt klassiskt spel, Another World. Inte lite jag spelade det spelet, och nu är det klart dags igen. Sagt och gjort, jag köpte spelet. 7 €uro, så jäla värt. ;-)
Armchair Empire listar de 10 bästa citaten i dator/tv-spel. Jag håller inte med, Monkey Island-serien ensam klår de här citaten. Här är några stycken:
- Secret of the Monkey Island -Pirate Leader: Do you have any special skills?
Guybrush Threepwood: I can hold my breath for ten minutes!
Trainer: You fight like a dairy farmer.
Guybrush Threepwood: How appropriate. You fight like a cow.
Otis: Oh, come on. Don't be bitter. I'm here to help. Not just for the money.
Guybrush Threepwood: Money?
Carla: Yeah, we are getting paid for this, right?
Guybrush Threepwood: How appropriate. You fight like a cow.
Carla: You never did know when to use that one.
- Monkey Island 2: LeChuck's Revenge -
Voodoo Lady: Two, four, six, eight, who do we assassinate?
Herman Toothrot: If a tree falls in the forest and no one is around to hear it, what color is the tree?
Rapp Scallion: Violets are blue. Roses are red. We're coming aboard. Prepare to eat lead.
Guybrush Threepwood: A whole bucket of mud! And it's mine! All mine!
- The Curse of Monkey Island -
Guybrush: You're about as fearsome as a doorstop.
Murray the demonic talking skull: Is it a really evil-looking doorstop?
Guybrush: If you kill me... there wouldn´t be anymore Monkey Island sequels.
Elaine Marley: Let's face it, LeChuck. You are an evil, foul-smelling, vile, codependent villain and that's just not what I'm looking for in a romantic relationship right now.
LeChuck: Darn yer riddles, ya saucy female! What d'ya mean?
- Escape from Monkey Island -
Guybrush: Ahh, the middle finger, the most communicative of fingers.
Figurehead: Okay! Who painted me pink?
Guybrush: Well...you do fight like a cow!
Er tur? Har ni några schyssta spelcitat på lager? Jamenseså, skriv dem i kommentarsfältet bums! Jag kan nog några flera jag med, Day of the Tentacle är ett tips exempelvis, men jag vill höra era :)
Det finns några fördelar med att vara rejält sjuk. Jag kommer till dem strax efter det att jag förklarat vad jag menar med rejält. :) Vanligtvis när jag är sjuk så brukar jag jobba ändå, jag är givetvis för dålig i kroppen för idrott (vilket man heller absolut inte ska göra), men vanligt kontorsarbete utförs utan problem. Ibland när jag är lite extra sjuk så sitter jag hemma i soffan med laptopen i knät, men den här veckan har jag varit (och är fortfarande) rejält sjuk. Jag avser inte med detta kåseri att frambringa era kondoleanser på något vis, utan vill bara berätta om en vecka som jag nog aldrig varit med om i mitt liv förut. Den började med en helt normal måndag. En trevlig dag, massa roliga saker hände, fast sent sent på kvällen (definitionsmässigt tisdag) så kände jag något fuffens i halsen. Jag har haft halsfluss några gånger och det är inget jag vill ha igen så jag vart ganska orolig. På morgonen efter tror jag att jag vaknade, jag minns inte så noga, för jag feberyrade precis hela dagen. Jag skrev saker i olika forum på nätet, höll konversationer med folk, men jag slumrade bort hela dygnet. Dagen efter kom Björn (tack!) med mat och en febertermometer till mig, då hade febern gått ner en smula och jag hade blott 39.6.
Här kommer vi då till fördelarna, för vid denna temperatur orkade jag se ikapp 24 säsong 5. Otroligt spännande. Den har legat och väntat på ljusare dagar (a.k.a. sommarsemester), men nu är jag alltså ikapp och kan börja följa den allteftersom den sänds i USA. Smidigt. Toksmidigt dessutom, med tanke på att en av mina andra två följe-serier hade säsongsavslutning förra veckan (The L Word).
Dagen efter mitt 24-maraton, närmare bestämt idag, så har jag kollat på 4 filmer, varav 3 stycken var helt lysande. Jag såg Aeon Flux, Les Choristes, 28 days later och The Notebook. Aeon Flux var inte dålig på något vis. En mörkhårig och kortklippt Charlize Theron, massa roliga actionscener och en bra story ... vänta nu, vad sa jag först och vad sa jag sist? Det visade sig att de tre efterföljande filmerna slog den förstnämnda med hästlängder. Oj oj oj.
Les Choristes handlar om en internatskola i Frankrike, där man anställer en ny warden som också har musiklektioner. Han sätter samman en kör och får odågorna till ynglingar på bättre tankar. Som vanligt när det är franska filmer så behöver man nästan inte läsa texten (eller förstå språket), filmen talar för sig självt. Se den!
28 days later är en zombie-film i ny tappning, som vissa tycker suger, men inte jag inte :) Tänk er själva att vakna upp i ett England varifrån alla har gett sig av. Du går omkring i ett helt tyst och öde London ... eller ja, helt tyst och öde är det inte ... det finns zombies som vill attackera dig. Dock handlar inte den här filmen om hur otäcka zombies är, utan om hur otäcka människor är. Därför är den grymt sevärd.
The Notebook beskriver en kärlekshistoria som varar hela livet. Om ni vill förstå hur illa det kan vara att bli gammal, se den här. Underbara skådespelarprestationer, underbara miljöer, härlig story, skön twist, inte ett öga torrt.
Så, vad ska jag se nu? Några tips?
Forgive me, Father, for today I have made a sin
The sin was not severe, but it could have been
The punishment recieved, though grave,
was justified indeed, I didn't aim to misbehave
So I succumbed with remorse, and took it on the shin
No, I haven't poked a badger with a spoon
No, it wasn't an original sin, I'm no goon
