Finns det något bättre att göra en lördag än att totalstäda köket? Jag insåg för en stund sen när jag köpt raketrengöringsmedel (Yes Power) att spiskåpan inte alls var halvgenomskinlig som jag alltid hade trott, utan helt genomskinlig. Detta gav även en annan insikt: Snubben som bodde här förut städade alltså inte ens av köket ordentligt. Jag minns att allt var dammigt och grusigt i lägenheten när jag flyttade in och att badrumsrören var fulla med långa svarta hårstrån, men ... ja ... usch. Kort sagt.
Nu när jag har städat ut köket så får jag leva på snabbmat ... så, vad ska jag äta ikväll?
"Vi kan väl vänta lite och se hur det blir.
Vi kan väl lämna varann en liten stund.
Vi kan väl gå åt varsitt håll och få nytt perspektiv,
så lovar jag att vi möts för jorden är rund."
Ja jag stod där förstummad, jag trodde hon skämta.
För jag vet allt för väl vad det betyder att vänta.
Så nu sitter jag ensam här och bara torkar.
Jag borde hitta på nåt men jag tror inte jag orkar.
För huvet är fyllt av klychor idag,
jag bara analyserar och tolkar vad hon sa.
"Vi kan väl vänta lite och se hur det blir",
nej här ska du få höra vad jag tror.
Om vi går åt varsitt håll och får nytt perspektiv,
så lovar jag att vi aldrig möts för världen är stor...
Det var (typ) 196 personer som såg X-Men 3: The Last Stand på 18.30-föreställningen i Linköping idag. Endast 11 stycken av dem såg slutet på filmen.
MWAHAHAHAHHAAAA!! Fools! The lot of them!
Skolskjuts 1 - Älg 0
21:55 <@m0rt> nej
21:55 <@m0rt> har inte haft tid
21:55 <@m0rt> de ligger och väntar
21:55 <@JonBlom> mort: bara för att du har bättre saker för dig så är inte det en ursäkt
21:55 <@JonBlom> eller vänta nu
Om du läser det här inlägget senast några dagar efter det skrevs så är troligen det senaste i fotolisten ovan fortfarande ifrån två trevliga happenings som inträffade i helgen.
Det äldsta i listen är från ett glasskalas i Söderköping, då Dickens fyllde gubbe. Det var en klart trevlig tillställning med bisarrt stora glassar. Massa trevliga människor som jag inte träffar så ofta och som jag definitivt hade saknat, men nu dyker iallafall några av dem upp på midsommar. Det ska bli trevligt.
Det näst äldsta är ett annat födelsedagskalas, för en 5 år yngre tösabit (i röda kläder) vid namn Helena (som även går under namnet "Martins danspartner" emellanåt). Hon har klagat lite när jag har skrivit om henne här, men nu har jag bara bra saker att säga och de är inte ens ironiska ;-) Det var också en mycket trevlig tillställning med massa trevliga människor. Helenas lägenhet såg jag för första gången och wow, hon har faktiskt stil. (Nej, det där var inte heller ironiskt, eller ... hmm ... okejdå :). En grymt trevlig människa som var närvarande var Helenas bror Daniel (i randig tröja). Skoj och smart snubbe. Såna gillar vi. Efter det där kalaset så dansade vi och sen dess har jag haft grymt ont i axeln, men roligt var det och ganska duktiga var vi!
Idag har jag lekt högteknologisk inbrottstjuv (dvs. utrustad med en skruvmejsel) och monterat bort ett larmsystem. Jag fick lite hjälp av en gubbe som är larmtekniker. Han sa "Det här fixar du grabben!". När jag undrade vad jag skulle göra om jag inte fixade det så sa han, "Om du har några öron kvar så ringer du mig!". Larmet skrek i en halv sekund innan jag klippte rätt tåt. It was the red one, by the way.
Jag satt verkligen och gissade helt rätt på vilka en del specifika länder skulle rösta på i Eurovision Song Contest. Det var ganska bisarrt. Dock var den mest bisarra kommentaren under kvällen den från det ryska språkröret: "Vi måste rösta på Finland". Det lät som om presidenten hade slagit en signal och påpekat att det är inte läge att rösta på annat vis. Än roligare var känslan i forna Jugoslavien där röstningen lät ungefär så här: "Och 12 poäng går givetvis till vårt vackra och gemytliga grannland Serbien, och i gengäld invaderar de inte oss på ett tag".
And you may find yourself in another part of the world
And you may find yourself behind the wheel of a large automobile
And you may find yourself in a beautiful house, with a beautiful wife
And you may ask yourself-well...how did I get here?
Letting the days go by (let the water hold me down)
Letting the days go by (water flowing underground)
Into the blue again (after the moneys gone)
Once in a lifetime (water flowing underground)
Säsong 3 av favoritserien Veronica Mars kommer att sändas i höst! Det har varit lite diskussioner om de skulle få en renewal (vad nu det heter på svenska, förnyelse låter fel) ett tag, men sen i onsdags är det klart! Gutt, som en kompis skulle sagt :) Och när vi ändå pratar om Ronnie, så finns det två sidor på nätet som då är svåra att vara utan:
Ni som inte har sett serien, och kanske tror att det är en "vanlig" highschoolserie ... jisses vad ni missar. :)
Take a load off your feet, wipe the load off your face
Got a lot to do and we do it for you
Everybody take your place
We got a show for you
Guaranteed brand new
Here come the Muppets Tonight!
Jag är grymt stolt över att ha pluggat vid och att jobba på vårt universitet. Vi är grymt bäst på väldigt väldigt mycket, men givetvis finns det trubbel i strukturen. Eftersom det här är en blogg så tänkte jag nämna följande:
Jag har en del kollegor som inte borde få kalla sig kollegor, då väldigt mycket av vad de gör är kontraproduktivt. Det finns även en del avdelningar/grupperingar som ser sig själva som universums mitt och glömmer bort att vi faktiskt har en väldigt viktig kund, nämligen våra studenter. Sen har vi även den lagom krångliga byråkratiska hierarkin som ofta motarbetar allt man försöker sig på.
Men, eftersom det här är min blogg så tänkte jag berätta om mötet jag var på i förmiddags: Det var format som en workshop där vi diskuterade om hur processen för en viss sak skulle utformas, och vad som görs idag. Deltagarna på workshopen var processtänkare, och jag anser mig tillhöra den skalan så jag trivdes ypperligt. Det berättades mycket om vad som görs idag, som är sinnesjukt mycket bra saker (folk på andra universitet skulle inte tro mig) och det brainstormades även fram ett femtiotal helt strålande idéer för vidare arbete samt utformning av den nya processen. Lysande, kort sagt, lysande ... underbart med kreativa forum.
Att två av de vackraste kvinnliga LiU-anställda var närvarande gjorde inte förmiddagen sämre ;-)
En händelserik helg, må jag säga. Så pass händelserik så att jag inte minns vad som hände i fredags riktigt ... uhm ... nu blev det ju pinsamt.
Det var iallafall en helg full med kamratskap, från torsdag till söndag, och jag kanske borde ha börjat rensa och packa. :)
Nåja, det börjar en ny vecka imorgon.
I'll show you where my feet first touch ground
I'll take you through the streets where love grew
I'll take you through the streets I once knew
If you wanna know
I suggest you go
If you really wanna know
Definitely go
I'll take you back to my home town
Back to where they broke me down
I'll take you through the streets where rage grew
Through the streets I thought I knew
If you really wanna know
I suppose we have to go
If you really really wanna know
We'll definitely go
If you wanna know why I cry at night
If you wanna know why I'm so uptight
You must come with me back to my home town
I'll take you back to my home town
A place I wanna leave behind
I'll take you through the streets where I grew
up to be the man you once knew
If you wanna know why I cry in my sleep
If you wanna know you must come with me
Just grab your coat now, let's leave for my home town
I want some culture
Never mind the cheese
Just want to hear music
And originality
I want some culture
Never mind the TV
Just want to hear music
Down at the 303
This is a rhyme about how good music can be
How mean are its bass lines its melodies and beats
Now it’s good to have positivity
But you also must be able to crush adversaries because
We have terrorists in the music industry
Yes terrorists trying to define what music be
We are modern medicine men - cure all ills with ill beats
But some people are making music sick
And stealing all the chi
You know who you are and yes judge not lest ye
Be judged I agree in front of my plasma screen but
While you’re making a concert of convicts who
Stumbled through the contest I’m taking the
Concept of convex and putting it in a concave context
And if you were Rocksteady, Bebop and Shredder
I’d be Krang… doing that evil shit better
Music is for living yes music is essential
Music should take risks and be experimental
Så stod i en av mina studenters anteckningsblock tio minuter in på ett möte som han och jag var på nyss, tillsammans med diverse folk. Jag tror inte han syftade på mig och inte heller på mötesordföranden. Jag tror han syftade på samma person som jag syftade på när jag tänkte samma tanke (utan att verbalisera den på det sättet dock) någon minut före.
Vissa borde inte få släppas ut i verkliga livet. Det är kanske därför de kallar det här bygget för en institution.
Kärlek är en cool grej. Det häftigaste är när den får chans att visas upp, på ett och samma ställe, på många olika sätt. På ett bröllop exempelvis.
Redan när bröllopsinbjudan kom så kände jag känslan. Det kan ha berott på själva layouten på deras finfina inbjudan, som utstrålade vad de känner för varandra. Det kan också ha berott på att jag fick chans att få dela detta ögonblick med dem genom att jag blev inbjuden. Det var inte bara jag som var inbjuden, det var många fler, och jag blev glad över att få tillhöra den skaran som faktiskt var inbjudna :)
Jenny var bjuden, såklart, det var via henne jag lärde känna bruden,
och givetvis Jennys alldeles egna Kent också bjuden.
Sen hade jag med mig Lotta och Tomas som liftare till bröllopet, Lotta är en gammal kompis till bruden som jag har träffat förut. Så, så långt hade jag koll, men sen blev det en del överraskningar.
Som Jody, till exempel,
och Magdalena, båda två gamla kogvetare. Givetvis för att de gick i samma klass som bruden.
Och på tal om henne, här har vi Bibbi och Micke i ett regn av ris. De strålade givetvis under hela vigselakten. Det var lätt att se kärleken där.
Bibbi och Kattis (också kogvetare) smilade ikapp och alla var glada. Kort sagt, det var kärlek på alla håll och kanter. Tyvärr satt min sjukdom fortfarande i och jag höll på att få en rejäl hostattack under bröllopet, så efter vigselakten smet jag hem. Dock med en glad känsla i magen över att få ha varit med om detta speciella ögonblick, och jag räknade kallt med att det skulle vara resten av dygnet också.
