Jag undrar vad som skulle hända om man sålde den här bilden till Aftonbladet samtidigt som man deklamerade Linköping brinner! Linköping brinner!
Eller den här, som jag väljer att döpa till Dagen då en atombomb detonerade i Tornby.
Det är ju tur att bilarna är på flykt iallafall Det är också tur att vår sommar tycks komma åter...
This is just the way the mind works
Always seem to make the bad worse
Memories all stuck in reverse
Nothing's good enough for the curse
And you might think that I would learn from my mistake
You might think that I won't hurt myself again
No, she's a drug, a habit I can't kick
A gift she was born with
The first and last thing on my mind
There's no way I can afford her
I simply adore her
The first and last thing on my mind
This is just the way it will be
To make a change is not up to me
Instead of us you chose to be free
And still you don't seem all that happy
But it's not easy just to start over again
And it's not easy just to put a lid on pain
No, she's a drug, a habit I can't kick
A gift she was born with
The first and last thing on my mind
There's no way I can afford her
I simply adore her
The first and last thing on my mind
But it's time, to put my hands across my face
To close my eyes, and walk this maze
To fall into this fucking haze forever
So let me go, I'm not afraid
I'll face this one all by myself
It's not as bad as if we'd stay together
But she's a drug, a habit I can't kick
A gift she was born with
First and last thing on my mind
USCB Allstars - She's a drug
Sverige är numera ett I-land.
(DN) Klockan halv fyra på måndagseftermiddagen blev hela sträckan från Stockholm till Helsingborg mötesfri. Den olycksdrabbade E4:an vid Markaryd har byggts om till motorväg.
En av dagens Lindström (bonton.se) är alldeles för bra för att inte visas upp här.
Och Berglin är verkligen inte sämre han ...
Favoritserien heter dock Questionable Content, om det var någon som undrade, fast den bör man nästan ha följt från start. Så om ni har en dag över ... :)
Jag vet inte riktigt vad det är för fel på mig, om det är någon ålderskris eller bara någon typ av tristess. Alla semestrar jag har haft sen 3 år tillbaka har bestått av träningslägerliknande aktiviteter. Denna sommaren är inget undantag, snarare värre. :) Men, det som händer är otroligt roliga saker, och det blir faktiskt en liten nostalgitripp också.
Första semesterveckan tillbringar jag på dansläger, andra semesterveckan på skärmflygningsläger, tredje semesterveckan är lätt oplanerad men det lär bli bada och sola och läsa bra böcker i föräldrarnas stuga, och fjärde semesterveckan åker hela familjen (på mitt förslag) till England för en tur till Lake District, en konsert med Cat Empire och en sväng ner till min barndoms trakter i Cornwall. Resten av familjen har inte varit där på 10 år, så det ska bli trevligt att överraska våra gamla vänner.
Det här blir schysst värre.
Fastän jag jobbade i lördags så kändes helgen som en riktigt skön sommarhelg. Tokbra helt enkelt. I fredags bjöd jag in till ett mindre glasskalas (fast antal liter glass kan nog inte räknas som mindre) med några stycken goda vänner. Det blev en lätt avslagen, men mycket trevlig afton. I lördags kom det massa blivande och presumptiva studenter till Norrköping för rundvandring, frågestunder och visningar. Det var en massa trevliga människor som jag hoppas att jag får som studenter sen! Efter det blev det grillning och bad vid en sjö med några vänner. På söndagen monterade jag upp rullgardinen i sovrummet (så nu kan jag sova utan att behöva dra kudden över huvudet), åt glass med en söt vän, badade med andra vänner i samma sjö som ovan, och avslutade med en rejäl dansträning med fler vänner och med-dansare. Underbart. Jag är helt slut. :) Nu ska jag bara försöka sluta blogga och börja jobba ...
Vad jag inte gjorde i helgen var att åka rebusrally i Stockholm och vinna. Men vad jag troligen gör vid den här tiden nästa år är att lägga rebusrally i Stockholmsregionen. :)
Dagens inlägg är till större delen ett rent citat från Anno och hennes inlägg SciFi for Grown-Ups. Den följer ganska direkt på en diskussion jag hade med några vänner (som läser den här bloggen) runt science fiction. Serien (BSG) som Anno skriver om nedan är BattleStar Galactica (remake från 2003). Ordet är nu hennes (utan hennes omedelbara vetskap, dock) :
"Det inga aliens i BSG, istället handlar serien om intelligenta robotar som vänt sig mot människorna och nu även ser ut som dom. Visst finns det lite flashig teknik, men likt tex. Firefly så handlar serien mest om människor som råkar befinna sig på rymdskepp istället för om rymdskepp där det råkar befinna sig människor (som tex. Star Trek).
Dessutom har de intelligenta manusförfattare, snygga kameravinklar & galet snyggt ljus, fantastisk musik & en jävligt gripande plot. För att inte tala om sjukt snygga & duktiga skådisar som Edward James Olmos, Mary McDonnell, James Callis, Jamie Bamber, Tricia Helfer & Katee Sackhoff."
Det är precis vad jag försöker säga ... människor som råkar befinna sig på rymdskepp. Det finns mycket sci-fi som bara handlar om det motsatta, och det är inte alls bra. Det finns precis lika mycket icke-sci-fi som handlar om människor i andra miljöer som suger lika friskt. Ni som vänder er mot exempelvis Firefly och BSG, trots ihärdigt tipsande från vänner, ge det en chans. Se dramat och storyn. Miljön ger bara andra möjligheter eller begränsningar.
Folk vågar/vill inte plugga idag. Why, you may ask?
SCB: Arbetslösheten hos civil- och högskoleingenjörer i Östergötland ligger nu på 1.7 %.
Massmedia: GAAAH! ARBETSLÖSHETSCHOCK! ALLA ARBETSLÖSA I LÄNET - VI HAR HELA LISTAN!!!!112
Förlåt men ... för helvete ...
:(
Jag sitter på kontoret och rättar tentor och projekt. Jag har en lägenhet som är långt ifrån färdigfixad. Så långt är allt väl. Det enda problemet är att jag ser henne så fort jag blundar. Undrar om det någonsin kommer fler flickor? Jag har varit här förr så jag vet att det är en övergående fas, men även jag kan få ha lite ont i magen ibland av andra skäl än allergi.
Blåa ögon synar min kropp och själ
i tysthet utan att störa
Blickar som säger mer än dom menar
ord jag inte kan höra
Stundens närvaro av lycka och närhet
hoppets gnista tänder
Trots att tillfällig kärlek inte varar
önskar jag du återvänder
Men livet är egentligen ganska bra. Jag är inte bra på att skriva emo-inlägg, det blir bara konstigt då. Jag kan liksom inte vara deprimerad nog. Och så här deprimerande får man för tusan inte vara:

In other news, så börjar det närma sig helg. Då blir det en tur hemhem till Växjö för att träffa senila släkten och bli uppvaktad på bemärkelsedagen. Jag är i Växjö en gång i halvåret numera, och det känns på ett sätt ganska lagom. Hade gärna träffat farmor oftare dock.
"Det stinker ren och skär girighet över alltihopa. Låg, primitiv, desperat och vidrig djävla girighet." - Fredrik Bojerud
Nu är det verkligen dags att sluta. "Fy fan, Aftonbladet!"

Jag blev precis LJBF:ad ... how nice.
:(
Välkommen hem, välkommen hem,
välkommen hem till Stångåstaden,
bli ännu en förlorare i raden,
välkommen hem till Stångåstaden
Så gick refrängen till en synth-aktig låt som vann StudentSchlaget i forntiden. Stångis har fått sina smällar av studenter och andra boende i många år, men igår hamnade de högst upp på min lista. Efter att ha varit hemlös i 18 timmar (dock härbärgerad av Helena en stund, tack!) så kom mina föräldrar och jag rullandes med en flyttlastbil till mitt nya hem. Där stod 6-7 stycken av Stångåstaden inhyrda flyttgubbar och väntade. Urlastningen/inflyttningen gick på ett kick. När man blev trött så stod ett par andra Stångisanställda och serverade korv, dricka, och kaka. Jag blev hälsad välkommen av områdeschef och kundansvarig med en fin blombukett i vas. I lägenheten hade de hängt in en handduk, fixat toapapper och lagt ut en dörrmatta. Det står givetvis "Välkommen hem" på den, och bara därför tänker jag behålla den. Alla creds förutom några stycken går idag till Stångis! :) Som grädde på moset fick vi nyinflyttade en hyressänkning på 25% den här månaden, för att de är lite sena med byggandet av grannhuset och därmed kommer föra en hel del oväsen framöver. Nåja. Det får det vara värt ;-)
Alla svarta kameler går dock till Bredbandsbolaget som inte har fixat uppkoppling. Jag kan tänka mig att det lär dröja, så några bilder från min nya lägenhet får ni inte se än. :/
De överblivna credsen (uhm) går till Hajom och Nanna (som packade ner mina bokhyllor), Helena (som packade ner mina återstående hyllor och hyste mig på hennes golv när jag var hemlös), Rickard (som kom och hjälpte mig att flytta), samt Fia (som tog en lång rundtur med mig på IKEA (var annars!?) och hjälpte mig sätta upp gardiner m.m.). Tack.
Uppdatering: ... och där ringde Bredbandsbolaget för att berätta att uppkopplingen är fixad, så numera har jag ett nytt telefonnummer också. Heja heja! Lär koppla in allt sånt i helgen.