Pan Narrans

Rektor var hos oss igår och tog upp plats i en föreläsningssal, tillsammans med dekanus, tre prefekter och två av Linköpings universitets mest kända professorer, samt större delen av min institutions personal. Perfekt tillfälle att rulla in en handgranat. Men det var det ingen som gjorde, istället levererade rektor följande...

Jag konstaterade väl ganska snabbt, eftersom jag saknar handledare i min största kurs och troligen kommer traska igenom väggen om en månad ungefär, att jag tycks ha underpresterat den senaste tiden. 

Eller inte.

Jag kan bara säga att jag vet precis hur det känns. ;-)

<schneeb> what time does sean connery get to wimbledon?
<weensuck> ..?
<schneeb> TEN-ISHHHHH
<weensuck> whichever corner of the world you run to, no-one will ever accept you

Trevligt att inte varje dag är lika. Eller vad säger ni om nedanstående bild. Jag väntar bara på den dagen då Tomas slår tillbaka. Det kommer bli intressant värre. :)

Jag är en smula förvirrad. Helgens rebusrally kändes som ett mycket bra sådant. Jag vet att vi inte vann, eller kom inärheten av att vinna, för vi sumpade sista rebusen. Men, jag trodde iallafall vi skulle komma fyra eller så. Men nej, plats nummer nio, och skälet till detta vet jag icke. Inte mer än att vi fick 90 minuspoäng för en rebuslösning som jag trodde var korrekt och så. Kan ha varit så att vi missat något steg, eller så blev det något annat dumt missförstånd. Nåväl.

Min vana trogen så tänkte jag hysta in rebusar och deras resultat här (eftersom ni inte har någon karta), så får de som känner sig manade (Milla, Tomten, Hajom, Smallen? :) ge sig på och redovisa lösningarna. Snabbast vinner äran och härligheten.

Det har inte blivit speciellt mycket bloggande på senare tid, dels för att datoranvändandet har legat i träda, men också för att jag faktiskt börjar tröttna lite. Däremot dyker det ju ibland upp små ämnen som man känner att man behöver skriva av sig om, och ett sådant dök upp idag.

Jag har blivit påkörd. Inte speciellt mycket, inte mer än att bilen i sakta fart pressade sig mot Stefan, Peter, Niklas och mig. Vi gick över Skvallertorget på lunchen, där det är mycket trafik. Bilarna står i kö och väntar. Skvallertorget räknas som torg, säger Niklas att polisen har sagt, dvs. gångare har företräde, trots att det inte finns skyltar om det. Oavsett om det finns skyltar eller inte så är det ytterst sällan gångtrafikantens "fel" om en bil kör på. Vi tyckte att vi fick hygglig ögonkontakt med en lång gänglig man i  en bil, så vi gick över, på led. Han närmade sig dock oss, och tryckte in oss mellan sin bil och framförvarande bil (det rörde sig om max en halvmeter när han började pressa). Vi blev alla fyra "påkörda" och det kändes jädrigt otäckt att bli inpressad på det sättet. Niklas blir förbannad, och knappar på rutan och frågar varför han håller på på det där viset. Då visar det sig att gubben i bilen faktiskt är en av våra (dock något avlägssna) kollegor. Han svänger vänster in i garaget medan vi går sakta upp mot jobbet, sen springer han ikapp oss och undrar varför Niklas blev förbannad (på ett tämligen bordust sätt). Vi alla fyra försöker förklara för honom att han ju inte kan göra som han har gjort, men han hävdar argt att vi gjorde fel, och att vi inte hade koll på att han körde, samt att han ju helt uppenbart skulle svänga vänster och låg på dragläge. So?!

Flera personer berättade sedan, när de hörde om den här historien, om andra händelser som den här gubben varit inblandad i. Ett klart nutcase. Ett exempel som gjorde mig förbannad var att han diskriminerar, att han inte lyssnar på förslag från kvinnliga studenter, men när de manliga kläcker samma förslag så är det bra grejer. Helt galet.

Nåja, vi mår fysiskt bra allihopa, men vår (lätt naiva) inställning till omvärlden fick sig en törn. Det finns fler dumhuvuden än man tror.