Enligt Cancerfondens och Socialstyrelsens Cancer i siffror 2009 diagnosticerades 7049 svenska kvinnor för bröstcancer år 2007. Samma år diagnosticerades 8870 svenska män för prostatacancer. I Sverige har vi rutinundersökningar för bröstcancer, som ni säkert vet, som kallas mammografi (mammo-delen är den anatomiska termen för bröst). Vi har inte samma villkor för män och prostatacancer, därav kan man hävda att avsevärt många fler än y svenska män faktiskt har prostatacancer utan att de vet om det eller för den delen vill veta om det, jämfört med hur många kvinnor med odiagnosticerad bröstcancer. Enligt samma publikation som ovan dog 1506 kvinnor i bröstcancer år 2007. Siffran för män som dog i prostatacancer samma år är 2473.
Varför finns det då ingen pappografi? Det enkla svaret att screening för prostatacancer inte är lika enkel och exakt som för bröstcancer. Det finns ett blodprov som man kan ta som kan indikera att cancer har utvecklats, men resultatet kan även bero på en vanlig infektion. Då måste läkaren gå vidare och göra vävnadsprov. Upptäcks då cancerceller så kan det vara ofarliga sådana och om man genomgår olika typer av behandlingar (medicin, kemo, etc) så kan det innebära biverkningar som impotens och inkontinens ganska så mycket i onödan.
Det pågår dock en EU-undersökning om prostatacancerscreening faktiskt räddar liv och det ser än så länge ut som om det gör det. Socialstyrelsen bör utreda frågan omedelbums och dra nytta av denna EU-undersökning.
Jag är dock osäker på att den medicinska termen för penis är pappo? ;-)
Helena - Söndag 19 April 2009 klockan 17:13
så bra skrivet! jag håller med helt. rosa bandet, blå bandet, hej&hå bandet... kan vi få ett allt-i-allo-band eller?
sen är det ju faktiskt så att liknande saker sker överallt inom sjukvården. att särbehandla mellan kvinnor och män dvs.
ett som går åt andra hållet är neuropsykiatriska "störningar". där är män överrepresenterade. varför? för att killar i unga år som är motoriskt hyperaktiva (om vi talar om tex adhd) snappas upp medan flickors symptom på adhd oftast är helt annorlunda. genetiskt eller ej betingat är vida omtvistat.
hursomhelst så får dessa pojkar utredning i saken och hjälp snabbare, om problematik föreligger. medan flickor oftast inte får utredning eller hjälp förrän efter ~20-års åldern. detta för att neuropsykiatriska utredningar kostar en hel del pengar, men samma summa pengar oavsett kön.
män med adhd är alltså högre i statistiken men inte i praktiken,för att symptom för adhd hos pojkar oftast är motorisk hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter, agression, och att det ofta leder till kriminalitet i ung ålder.
medan hos flickor så finns liknande symptom som hos pojkar fast agression _utåt_ och kriminalitet i ung ålder är mer sällsynt. och agression _inåt_ är högre förekommande, såsom självskada, ätstörningar och tendenser till social fobi.
då får pojkar rätt "diagnonsens" tidigare och därmed redskap för rätt hjälp medan flickor får riktig diagnonsens för det mesta, dvs borderline/emotionell instabil personlighetsstörning där det inte finns lika mycket redskap att hjälpa individen.
och allt kostar ännu mer pengar. hur vore det om politiker tänkte lite mer långsiktigt inom sjukvården? en undersökning i prostatacancer må vara dyr på kort sikt medan den på lång sikt faktiskt kanske är billigare rent samhällsekonomiskt.
för att inte tala om lidandet för individen vilket inte emotionellt kan mätas i pengar men även där spelar in samhällsekonomiskt i och med att en felaktig bedömning av ett tillstånd kostar pengar, från allt till läkarbesök och sjukhusvistelser till föreskrivning av mediciner.
jag hoppas att den där EU-utredningen blir lyssnad på och att alla gör som en bekant människa: tar ett rosa band och sätter garntrådar i alla möjliga färger på det så är stödet utåt löst för alla. ;)
ikitten - Söndag 19 April 2009 klockan 22:41
Var en mycket intressant artikel i senaste (?) Wired, om hur det bästa botemedlet mot cancer är tidigt upptäckande, men det satsas ändå väldigt lite på det:
http://www.wired.com/medtech/health/maga..
Peter (Webbadress) - Tisdag 21 April 2009 klockan 09:00
Kitten, tack för din djuplodande sväng om blå band.
Peter, intressant och lång artikel!
Mort - Tisdag 21 April 2009 klockan 21:50
mort: det var så lite så. dock väl medveten om att hålla mig kort är ett problem. det är f.ö inte jag som går runt med rosa bandet + färgglad garnboll. jag länkade f.ö till detta från min blog då jag tycker denna är mycket bra. hittills har jag bara smygläst dock. vilket jag nog återgår till.
peter: mycket intressant ja, tyvärr verkar det vara hyfsat vanligt förekommande.
(min blog har flippat, är under "renovering", ser därför galen ut, har mao inte bestämt att den ska visa font size 72 ibland. detta var inte menat som reklam för den. ta bort länken för all del om det är din önskan, ville mest visa att jag faktiskt har länkat hit.)
ha det bra! /kitten
ikitten (Webbadress) - Onsdag 22 April 2009 klockan 06:21
Testografi, borde det rimligen heta. Fast nä, för det är ju inte någon radiologisk undersökning... vad det rör sig om är väl PSA-test, helst kombinerat med manuell undersökning genom rektum.
En applåd till dig passionsfrukt-m0rt som lyckas skriva om ämnet utan det närmast obligatoriska "det är faktiskt mest synd om män". Om man lyckas visa att nyttan med PSA-test vida överstiger nackdelarna borde de förstås erbjudas. Det är ju vad som hittills ansetts tveksamt.
kontakt (Webbadress) - Måndag 27 April 2009 klockan 10:33
Kontakt, japps, det är ett sådant test det rör sig om. Och tack. (Det finns andra punkter där jag är inne på "det är faktiskt synd om män", men det blir andra blogginlägg i framtiden ;-)
Mort - Måndag 27 April 2009 klockan 12:22