Förlåt, jag vet att Putte Wickman dog häromdagen, men han har inte fått mig att mysa på samma sätt som Andreas Katsulas har gjort.
Andreas spelade mycket Shakespeare-teater fram till i början på 80-talet då han dök upp i fler och fler tv-serier och filmroller (bland de mest kända är filmen Jagad där han spelade enarmad man mot Harrison Ford, jag vill gärna lägga till hans roll i tv-serien Alien Nation vilken var lysande). Hans bakgrund inom teatern gjorde honom till en formidabel skådespelare. De flesta roller han gjorde var som utomjording på något vis, i krångliga masker, men han lyckades genom sitt kroppspråk ändå förmedla väldigt väldigt mycket. Han dog dock i lungcancer i måndags.
Jag upptäckte Andreas och hans lika lysande motspelare Peter Jurasik i serien Babylon 5 på 90-talet. Deras dialog runt händelser i serien var vad som gav den det extra som behövdes för att jag ska värdera den som en av de bästa serier som gjorts. Dialogen skrevs givetvis mestadels av avsnittsförfattarna och skaparen J. Michael Straczynski (JMS / Joe) men sättet att framföra dem och verkligen fånga åskådarna är något som ingen annan kunde gjort bättre. Andreas spelade en utomjording, en Narn, som hette G'Kar och Peter spelade Londo Mollari från Narnernas ärkefiender Centaurerna. Peter blir tillfrågad om relationen mellan G'Kar och Londo vid ett tillfälle och svarar så här:
"We've had a couple of episodes where Joe has pushed the two characters into closer proximity. The elevator scene was one of those, but now we've had two or three scenes on Centauri and one on Narn where our characters are pushed into these little 10 by 10 areas, and have to relate. Those specific scenes have become some of my favourite work now. Andreas jokingly makes fun of the fact that Joe gives Londo a lot of lines and G'kar has to sit quietly and watch, but the truth is, when you look at the scenes, you see how much Andreas pours into them and how much I'm getting as an actor."
Den klassiska scenen i en hiss bör jag delge lite citat ifrån också, för jag tror inte att de här två skådespelarna var bättre vid något tillfälle. Här är ett utdrag ifrån synopsis: "Londo and G'Kar are trapped in an elevator after a bombing; while Londo tries to escape, G'Kar savors watching Londo die in front of his eyes. Londo and G'Kar are later rescued, to G'Kar's disappointment."
Londo: "We're in here! Can anyone hear us?"
G'Kar (giggling): "I hear you."
Londo: "In here!"
G'Kar (laughing): "We are here."
G'Kar: "Not many fishes left in the sea. Not many fishes, just Londo and me. Not many fishes left in the sea. Not many fishes, just Londo and me."
Londo: "There, you see! I'm going to live."
G'Kar: "So it would seem. Well, it's an imperfect universe."
Londo: "Bastard."
G'Kar: "Monster."
Londo: "Fanatic."
G'Kar: "Murderer."
Londo: "You are insane!"
G'Kar: "And that is why we'll win."
Om ni inte förstår, så är det för att ni har missat något :)
Rest in peace, Andreas.

En stor skådespelare, lätt igenkänd trots lager av latex. Utöver B5 har han även gjort flertalet minnesvärda karaktärer i Star Trek. Han kommer saknas av många. Tveklöst. :'(
Henriok - Onsdag 15 Februari 2006 klockan 10:50
Han kommer att vara saknad av många, inklusive mig.
Att Peter Jurasik spelade bra i B5 är intresant med tanke på att hans kariär började i 80talets colleges filmer. Ni vet de där filmerna som utspelar sig på campus, rivalitet mellan två gäng, och sedan försöker de klämma in så mycket tuttar som möjligt i filmen.
Hajom (Webbadress) - Onsdag 15 Februari 2006 klockan 11:09
Snygg mössa mort!
SMÄM (Webbadress) - Onsdag 15 Februari 2006 klockan 20:12
Smäm: Du extraherar det viktiga du ;-)
Mort - Onsdag 15 Februari 2006 klockan 20:39
I didn't know what else to say...
SMÄM (Webbadress) - Onsdag 15 Februari 2006 klockan 20:56
SMÄM: I know, I wasn't serious.
Mort - Måndag 20 Februari 2006 klockan 23:34